looooooong time...

...och inte blir det många ord denna gång heller. Icke desto mindre så blir det en del bilder från gamla Holgan...
Mest från tripperna till Sverige, till tillställningar fyllda av kärlek och omtanke, till frisk luft och till människor som låter blicken vila kvar ett par sekunder för att fånga ögonblicket...
här är bilderna>>
glöm inte att kommentera!!!
kram

Holgan på tur...

Nu har Holgan fått vara med på en del resor för att få dokumentera min värld... Den kommer fortsättningsvis alltid finnas med och jag börjar få lite mer kläm på hur bilderna ska tas...
Klicka här för att se bilderna >>
Lite Singapore, ett par bilder från ett soligt Shanghai, en bild från ett äventyr i Sydafrika, en bild från när hela familjen var i Bangkok under kravallerna (men bilden är från utanför Bangkok), ett par bilder från en dagstur till Indonesien...
Bilderna är bara framkallade, inget förskönande eller klippande utan bara straight from the framkallingsvätska...
Kommentera gärna...

Ett skepp kommer lastat…

Längtan efter svenska röster gör sig ibland påtagligt stark. I mars släpptes många svenska känslor loss i butikerna och jag var bara tvungen att ta del av dessa. CDON levererar inte till andra länder, på Amazon var utbudet begränsat, Ginzas site var bedrövlig att navigera rätt på – gamle Bengans i Göteborg visade vara den perfekta partnern. Tack Bengan!!!
Så nu i veckan kom ett klassiskt svenskt bokpaket med den gamla trogna posten. 3 produkter med tankar, känslor och dokument av vår nutid – Thåström, Ljungström och Broder Daniel. Det kändes lite som att få ta del av svenska musikscenens Fader, Son och Helige Ande. Naturligtvis är Thåström den oomstridde Fadern med en 30-årig musikskatt i bagaget och med senaste plattan visar han att han fortfarande är och förblir den störste. Thåström fortsätter att utmana, förnya och med en mörk matta av gitarrer chimärt utlämna och reflektera över mänskliga relationer.
Olle blir i mina ögon Sonen som med sin uppkäftiga och bråkiga popstil bjuder på självutbrännande nostalgi. Sju är inget undantag från Olles underbar stil av oborstad och bedårande pop - plattan känns dock oväntat nykter med minnena från dokumentären ”En film om Olle Ljungström” kvar på näthinnan. Ljudet för tankarna till Ettore Scolas ”Fula, Skitiga, Elaka”, texterna blandar Andreas Larssons rakbladsvassa analyser med Apollinaires absurda ordkombinationer – sålunda en underbar beskrivning av en son…
Broder Daniel står självklart för den Helige Anden - jag sträckläser den snygga boken om fenomenet Broder Daniel, inte för att den bidrar med någon ny information, men för att den kronologiskt målar upp en klassisk utanförskapsresa. De är unga, uppkäftiga och svårmodiga outsiders som utmanar sin omvärld, tror benhårt på sin grej och blir utstötta av såväl sin nära omgivning som etablissemanget. De fortsätter vidare på sin inslagna bana och får fler och fler beundrare – och till slut blir de omstridda hjältar. Sedan slutar hela sagan likt en grekisk tragedi då Anders Göthberg bestämmer sig för att hoppa från Västerbron. Det vilar något heligt/helgonlikt över Broder Daniel, förra sommaren när de gjorde sin sista spelning på Way out West som en hyllning till de år som gått och till Anders inföll sig en magisk stämning, till och med himlen öppnade sig och ett par stilla tårar föll som regn under ett av konserten mest innerliga passager.
3 upplevelser, 3 företeelse utanför allfartsvägarna, 3 riktigt bra överraskningar i ett stilla Singapore – alla goda ting ÄR tre…

En speciell känsla…

Det är nåt speciellt med att blada ner till den lokala fotobutiken och mottaga nyframkallade bilder tagna med en ny kamera. Hur kommer bilderna att se ut? Är de några bilder som är värda att visa omvärlden? En pirrande känsla…
För ett par veckor sedan köpte jag mig en ny kamera, fjärran de digitala monster som idag ger den fotograferande direkt feedback och möjlighet att ta 2000 bilder på en semestervecka. Jag köpte mig en Holga 120 CN, helt i plast, med plastlins och som laddas med gammal hederlig 6x6 film (120), producerad i Kina. Exalterad har jag sedan testat kameran i olika sammanhang och nu är de 2 första rullarna framkallade…
Bilder>>
Det kanske inte blev sådär himla bra, men potentialen finns och lusten att bli än mer vän med Holgan finns i mitt hjärta. Kommentera gärna…

Oops, 2008 är redan slut…

Med raketfart avslutades 2008 och snart har en sjättedel av 2009 avverkats… Var tar all tid vägen?
En kort summering och lite fragment såsom en kvartalsrapport vill vi ändå dela med oss av… I november – oj, det var länge sedan. Mamma Ewa var här och styrde upp, Ella fyllde år och firade med 3 timmar Karaoke med tjejkompisarna – Mamma Mia…
December började med att Kaimei och Olle drog upp till Hong Kong och spenderade en romantisk helg tillsammans med underbar mat, galleri-hopping och ett besök på anrika Christies årliga auktion av Asian Contemporary Art. Maten var som vanligt helt magnifik, vi lyckades i vårt sökande efter mat gå in på en restaurang som dagen efter vårt besök förärades med en stjärna i Guide Michelin – ankan var helt magnifik! Att spankulera runt på Hollywood Road en dag i solsken är sedan en sak varje människa bör uppleva - njuta av dofter, människor i rörelse, stanna upp äta lite dim sum och sedan planlöst gå vidare och fundera. Christies auktion var även det en upplevelse utöver det vanliga – först visning där vi fick se all ny och spännande konst från Asien i verklighet – det var som att gå på ett museum där allt fanns. Sedan fick vi även uppleva själva auktionen där tavlorna såldes för summor som är surrealistiska. Under auktionen fick Kaimei syn på en vän, och vinkade glatt till henne – jag frös till is och kastade mig över Kaimei´s vinkande hand och tänkte att den lilla vinken nu kanske ruinerar oss för all tänkbar framtid.
Hong Kong är en underbar stad – här är några bilder…
Sedan löpte december i högt tempo, julmiddag på Raffles med Ella sjungandes svenska julsånger, engelsk bal med alla tillbehör, konsert och middag med Ann-Sofie von Otter, skridskor på julaftonsmorgonen, svenskt julbord hos Norrbrinks för att sedan stilla sjunka in i jullugn i hemmets lugna vrå. Året avslutades med varma källor med familjen i södra Kina, avkopplande och härligt. Vi badade i år även bland fiskar som åt på oss…
Årets låt: Ida Marie – Oh my god
Årets film: No Country for Old Men
Årets TV: Reaper
Årets trend: statligt finansierade företag
Årets citat: ”So?” dick cheney när han fick frågan om vad han tyckte att 2/3-delar av amerikanska befolkningen inte stödjer Irak-kriget (eller kanske amerikakkriget i Irak)
Årets gadget: Holga 120
Årets Youtube: >>
Årets sporthändelse: Lightning Bolt i Beijing
Årets matupplevelse: ”Frog Ovaries” i Taipei
Årets vin: 1999 Vosne-Romanée Aux Malconsorts 1er Cru (Nicolas Potel)
Lite bilder från december…
Sedan åkte Olle och barnen till Hong Kong för att uppleva Disneyland, Ocean Park och allt annat kul man kan göra i Hong Kong med barn… Vi hängde på låsen innan de öppnade och de fick till slut, vänligen be oss lämna parkerna… Disneyland i hong Kong är litet, men det funkar bra för barn upp till 7, 8 år – Ella tyckte det var kul men skulle vilja ha lite mer attraktioner. Ocean Park passar mer barn från 8, 9 år och uppåt med sina berg- och dalbanor och mer vågade attraktioner – Leon tyckte looparna var läskiga…
Hong Kong igen…
I slutet av januari var det så dags att fira det kinesiska nyåret – i år tog vi oss till Japan och en liten ort i Nagano som heter Nozawa Onsen. Tidningen Åka Skidor skrev på 80-talet en artikel om skidåkning i Japan och sedan dess har detta varit en dröm för mig, nu har den förverkligats och infriat alla förväntningar. Magi – skidåkning i sol, minus 3 grader, inga liftköer och massvis med snö. Vi kom snabbt in i en ljuvlig rutin – upp med tuppen för att vara tidigt i backen och åka skidor hela dagen, sedan sakta till hotellet när liftarna stängde. Ett fridfullt mellanmål och sedan tog vi lilla tvättlappen i handen och begav oss till ett av de många varma källorna som finns i Nozawa för tvaga oss enligt japansk ritual… Dessa bad var starkt beroendeframkallande och kolossalt vederkvickande för värkande muskler. Sedan kunde vi enkelt vika ihop benen på någon liten lokal krog för att äta riktigt japanskt. Lampan släcktes vid 9…
Nozawa Onsen var en riktig pärla som vi gärna återkommer till…
Lite bilder på sol och snö…

Lite bilder...

...en kort post med en del bilder från Singapore, mest på barnen...
här är de >>

Små betraktelser från vägar…

Jag var i Taiwan och i Korea förra veckan. Kul och spännande som vanligt… På vägen mellan Taipei och Seoul satt jag bland andra vana resenärer och väntade på att planet skulle öppna sina portar. Jag tog en sval pilsner och spanande lite slött på en dator. När väl högtalarna annonserade ut flighten tog jag mitt pick och pack och började vandra mot ”gaten”. På väg ut från min lilla vrå stannande jag upp vid en monter som visade ett gammalt krigsfartyg – jag tittade närmare och kunde läsa att det var en modell av det världsberömda svenska skeppet Wasa!!! Det kändes kanske inte helt förtroendeingivande att ha detta skepp som en symbol för oss ”sjöfarare” av idag…
Nåväl, framme i Seoul tog jag in på hotellet som jag vanligtvis bor på och där jag hittills alltid fått rum som vetter ut mot gatan. Där brukar jag sjunka ner i badkaret (jag får faktiskt plats!!!) och njuta av utsikten från mellan 15 och 22:a våningen. Denna gång fick jag dock ett rum på fjärde våningen utan den sagolika utsikten. Jag frågade lite försynt om det inte fanns rum högre upp i hotellet, men det fanns det inte – det var fullbelagt. Jag frågade då vänligt om det fanns nåt rum med utsikt mot gatan och möttes av en leende portier som svarade att: ”du har ju en utmärkt utsikt i ditt rum där du kan se hela vår parkeringsplats!” Hans energi och positiva framtoning överrumplade mig och jag gick upp till rummet lade mig i badkaret och tittade ut över parkeringsplatsen…

Ibland hamnar man på underliga ställen…

Magi & Undran i Singapore – jag var inbjuden att titta på den första F1-träningen på kvällstid någonsin. Det var en magisk stund – inte för att man ser så mycket och fattar vad de egentligen gör, men ljudet, doften, farten var svindlande…
Efter träningen så begav sig vårt sällskap till Indochine, en restaurang avsedd för oss västerlänningar här i Singapore för att bevittna en konsert med Ace of Base. Min enda relation till Ace of Base ägde rum när jag och Kaimei flyttade ihop för en så där 10 år sedan. I hennes flyttkartong fanns en CD av Ace of Base, den fick en liten undanskymd plats i min då välordnade CD-hylla mellan A Tribe Called Quest och en specialutgåva av Afzelius verk. Var den är idag har jag inte en aning om… Konserten var egendomlig – en spillra från ett tidigt 90-tal med ett par 40-åringar som tog sig själva på väldigt stort allvar. Hade de haft lite distans så kanske det varit lite lustbetonat…
Nästa spännande möte uppstod då vi var inbjudna att äta Galamiddag med Sven Tumba med anledning av hans satsning på Sven Tumba Educational Fund. Vi begav oss till flotta Hotel Fullerton i Singapore. Middagen toppades med royalistiskt besök av Prinsessan Birgitta – jag hade ingen aning om att hon existerade, men helt uppenbarligen gjorde hon det. Det enorma mötet inträffade när jag lätt jovialiskt gick runt och hälsade på de prominenta gästerna. Jag pratade en stund med den passionerade Sven Tumba som efter ett tag presenterade mig för sin fru – Mona Tumba. Som person med anor i den svenska punken frös jag till is och i mitt huvud klingade Ebba Gröns gamla låt ”Mona Tumbas Slimklubb” – jag fick knappt fram ett ljud och det anda som rörde sig i huvudet var Thåströms röst… Sedan bubblade fnittret inom mig…
Ja, det händer en del…
En annan nyhet från Singapore är att jag skrivit på för ett år till och vi kommer att vara kvar i Asien till december nästa år. Det fick konsekvenser och vi var nödgade att byta lägenhet. Sedan helgen bor vi nu 100 meter söderut och 18 våningar ner från vår gamla boning. Bortblåst är den vidunderliga utsikten, men lägenheten är prima och vi har fortfarande ett stort och fint gästrum för den som vill titta förbi och spendera ett par dagar med oss…

Livet har tagit en ny vändning…

Vi har nu kapitulerat och blivit med tjänstefolk… Sedan ett par veckor tillbaka har vi blivit arbetsgivare och vår anställda hemhjälp Jacquline har flyttat in till oss. Logistiken gick inte längre ihop med en heltidsstudent, en flygande och farande arbetare och 2 barn som inte riktigt klarar sig själva än. På toppen av det så närmare sig vår flytt till en ny lägenhet i Singapore, vi måste lämna vår sköna lägenhet på 22:a våningen. Vi flyttar inte långt bort, ett par hundra meter söderut till något som heter Grange Heights och ner till den lite mer normala 4:e våningen. Vi kommer dock fortsättningsvis ha ett bra gästrum om ni har vägarna förbi – och 2 schyssta tennisbanor för den sugne…
Dagens singaporianska tips…
Ta en tur med den dekadenta Orientexpressen, den långa turen tar dig från Singapore till Bangkok. Den korta lilla utflykten tar dig från Singapore med en välkomstdrink till den Malaysiska gränsen, väl på andra sidan startar – free-flow-wine… Kul och kolonialt dekadent…

Sverige är fantastiskt…

…och alldeles för stort för att avverka på 2 veckor. Alla man vill träffa, alla man vill sitta ner med och ta ett glas, alla man vill prata om liv och leverne med… Vi hann med mycket men långt ifrån allt.
Vi saknar alla vi inte hann se i ögonen…
Vi lämnade Sverige med väskorna fyllda av västerbottenost, Falu råg-rut och minnen från 2 underbara veckor. Stort var Broder Daniels konsert i Götet, underbara var samtalen på Prinsen, Kvarnen, Tvärsöver, Republik och härligt var barnens möten med alla sina gamla kompisar - …och himlen därtill.
Känslan av att vakna upp på Söder igen var underbar, och få sätta på sig en varm tröja när man gick ut var annorlunda. Barnen första reflektion när de kom till Sverige var att det var varmt inne och kallt ute – så fjärran Singapores luftkonditionerade shoppingmalls…
Det är svårt att verkligen kunna tacka alla för alla underbara upplevelser vi hade i Sverige. Boendet på Ringvägen i Åsas underbara kvart – tusen tack och miljoner pussar från oss. Nätterna i Erskinehuset hos Familjen Waldersten i Mariefred var obetalbara. Boendet hos Liang Li på klipporna utanför Fiskebäckskil var magiska. Det är underbart att ha vänner som upplåter ens hem för förvirrade utlandssvenskar – det gör en verkligen rörd…
..och tänk vilken underbar mat Sverige har att erbjuda – tunnbrödsrulle med räksallad, Pelle Jansson och Bar Järnets magiska leverpastejsmacka…
Vi avslutade det hela i kärlekens tecken med Janne och Kaihongs bröllop – sicken kärleksfull och underbar tillställning.
Låt kärleken spira och krama varandra mer…
Lite bilder från Sverige…

...och >>

Oj vad tiden går…

Halva sommaren är avklarad och vi börjar göra oss redo för att ta en sväng över Sverige. Hittills har sommaren varit arbete för den stackars pappan, Kaimei och barnen har hunnit med en helg i Malaysia, dryga 2 veckor i Kina och 6 dagar på Bali. Vi hann då med att spendera en helg tillsammans på Bali som var en underbar ny upptäckt. Dryga 2 timmar från Singapore ligger denna lilla pärla; Ella fick rida på stranden, Kaimei fann vackra gamla tempel och ny spännande konst, Leon och Pappa njöt av vågorna från varsin surfbräda på sydväst-sidan där vågorna rullade in i jämn takt… Vi fick även tillfälle att vandra i Gregory Batesons gamla fotspår för lite akademisk stämning – och även möta balineserna som genom dess rykte som hårda krigare anses vara upphovet till det gamla sköna ordet amok (som i att löpa amok…). Bali har en blodig historia som är svår att skönja vid första anblicken i balinesernas vänliga mottagande i turismens tidevarv… För den nyfikne finns mer information i Adrian Vickers bok Bali, a Paradise created.
Lite bilder från Bali>>
Annars går livet mest vidare i Singapore och vi har haft besök från Sverige de senaste 2 veckorna – kul…
2 korta reflektioner från den senaste månaden…
Jag träffade en Vietnames häromdagen och satt och pratade om livet och samtiden. Vi kom efter ett tag osökt in på att tala om Vietnamkriget – hans panna rynkades och han fick något svart i blicken. Tydligt förklarade han sedan att det inte alls var något Vietnamkrig utan ett Amerikakrig!!! Jag undrar vad Irakerna kallar Irakkriget – war on terror?…
En annan reflektion handlar om den ”allmänna debatten” i Singapore. Det är intressant att läsa Strait Times i Singapore (huvudtidningen) och ögna igenom insändarsidan. Det handlar för det mesta om knepiga grannar och gnäll i människors omedelbara närhet, mycket rör cykelställsfrågor (även om få använder cyklar i Singapore), användande av hissen etc… Aldrig läser man något om de senaste politiska besluten, möjligtvis en del klagolåtar om inflationen och hur dyrt allt blivit… Det känns ibland som om vi bor i ett jättehyreshus med gnälliga grannar, inte i ett land… Jag saknar DN…
Nåväl, nu planerar vi för några dagar i Sverige – hoppas vi ses…

wow 1 Maj…

…tiden flyger inte förbi utan stormar förbi i raketfart… Det var ju alldeles nyss februari och nu är vi inne i Maj. Idag har vi sökt med ljus och lykta efter lite 1:a Maj-känsla i kommersens Singapore… Inte helt lätt, den fanns inte i Kallangs Leisure Center där vi åkte lite skridskor – på is idag. Vi fann dock av en slump Singapores mest kända opposition ”Singapore Democratic Party”, manifestera vid ett litet bord i Toa Payoh. När vi kom dit hade Singapores mest kände oppositionelle, Chee Soon Juan, gått hem för att vila ett tag – vi missade honom med 5 minuter… Trist, det hade varit kul att få några ord med honom.
Budskapet dagen till ära var att de styrande i Singapore är giriga individualister som inte bryr sig ett dugg om singaporianerna. Deras rubrik var; Greedy, Exploitative and Dictatorial följt av en uträkning av vad världens mest välbetalda politiker tjänar i detta lilla land. Presidenten SR Nathan 3.9 miljoner singdollar per år, drygt 17 miljoner svenska kronor, Premiärministern tjänar bara 3.7 miljoner, drygt 16 miljoner svenska. Omvandlat till daglön så kan man väl säga att presidenten tjänar drygt 70 000 svenska varje dag han jobbar… I sammanhanget kan det vara intressant att veta att George W Bush tjänar ungefär en femtedel av det. Jag har nog valt fel jobb, tänk att styra ett land med en befolkning ungefär hälften så stor som Sveriges och gör de pengarna. De behöver dock pengarna antar jag, nu när de höjt momsen på alla varor och inflationen i Singapore slår nya rekord, högsta siffrorna på 26 år…
Det kan även vara intressant att veta att knappt 20 procent av singaporianerna tjänar mindre än 1000 singdollar per månad (4 500 SEK), enligt partiets flygblad…
Nåväl, Toa Payoh var riktigt levande och vi fann god mat, och strosade runt längs trivsamma kvarter inte långt från vårt dekadenta liv i vår Condo…

Kinesiskt nyår i Filippinerna 2008

Lång helg och firande av det kinesiska nyåret har just passerat och vi siktade denna gång in oss på att utforska en bit av Filippinerna. Vi åkte till Panglao, en liten ö utanför den bördiga Bohol. Det var en fantastisk upplevelse.
Vi bodde med utsikt över den kritvita stranden och med det klarblåa vattnet som sträckte sig ut sig över horisonten. Vi hann med en hel del snorkling och Ella och Leon fick återigen stifta bekantskap med Nemo och hans polare. Barnen låg i det ljumma vattnet i stort sett hela dagarna och undersökte havets djurliv. En av dagarna hyrde vi en båt och åkte ut på delfinsafari, vilket var maffigt – att se delfiner leka i full frihet klockan 6 på morgonen var enormt. Vi åt lunch på en ö som för en svensk ter sig som paradiset – kritvita stränder, folktom och runt ön tog man sig på 5 minuter med en rask promenad. Jag kan tyvärr inte avslöja vad den heter och var den ligger för då tappar den nog sin unikitet…
Vi hann med att äta en underbar middag på stranden ett par meter från vattnet på en lokal restaurang. Vi pekade ut fiskarna och skaldjuren som sedan lades på grillen och vi sköljde ner alltsammans med en kall San Miguel. Vi fick njuta av lite kinesisk lejondans i solnedgångens sken och mätta och belåtna skulle vi ta oss hem till hotellet. Eftersom det var kinesiskt nyår var det sparsamt med transporter men till slut lyckades Kaimei hitta några som gav oss lift. Vi fick sitta och trängas i en Jeepney (lokal cool buss) med fet amerikan i 55-årsåldern som visade sig vara ägaren för ett högst tvivelaktigt etablissemang och han reste åt vårt håll med sina 4 ”barflickor” – inte helt avspänt... Det känns rätt påfrestande när man i Filippinerna ständigt möts av dessa korpulenta västerländska 50+ män som går hand i hand med sina knappt fyllda 20 åriga filippinska flickvänner. Prostitution är ju som sagt väldigt utbrett i Asien och det känns som om det eskalerar hela tiden – i Filippinerna var det riktigt olustigt…
Ändå – här är några bilder…

Kambodja kring nyåret 2007/08

Nyår i tropikerna… Vi tog vårt pick och pack och åkte till Kambodja och upptäckte det landet ett par dagar. Det var onekligen en väldigt intressant upplevelse... Med tanke på att Kambodja är ett av de minst utvecklade länderna i denna regionen så var det en hel del att streta emot, men oxå upplevelser som vida översteg det vanliga...
Förutom de klassiska utflyktsmålen som Angkor Wat (fascinerande), Killing Fields (läskigt) och den omtumlande Phnom Penn (huvudstad?) hann vi med en del strövtåg vid sidan av allfartsvägarna såsom stränderna vid Kep och myllret i Kampot...
Nyåret firande vi in på den lagom dekadenta Foreign Correspondent Club i Kambodja... God mat och lätt kolonial stämning, med stämningsfulla och historiska bilder som omgav oss.
En händelse som verkligen etsade sig fast på näthinnan under den kvällen var när vi lämnade stället för att söka upp en tuk-tuk som kunde ta oss hem...
En flicka i 8-9-årsåldern kom fram till oss för att tigga lite pengar. Hon stannde upp 1 meter bredvid Ella och bara tittade. Hon glömde helt av att hon skulle tigga pengar och stod och drömmande iakttog vår dotter. Ella hade dagen till ära köpt en ny glittrig tröja på marknaden och var glittrande vacker i den. Den tiggande flickan blev helt stum av beundran och visste inte vad hon skulle ta sig till. Hon gick sakta fram till Ella, slöt sina ögon och gav henne en lång kyss på axeln. Ella tittade på henne och deras blickar möttes en lång stund. Flickan på gatan pussade då Ellas andra axel och Ella log varmt.
Det var som om flickans drömmar helt tog över och hon kunde se sig i Ellas vackra kläder och började drömma om ett annat liv och en bättre framtid längre fram. För Ella blev detta oxå ett viktigt möte som hon fortfarande talar om. Hennes pedagogiska pappa kunde ju inte låta bli att ta tillfället i akt och prata med Ella om hur priviligerad hon är och hur andra som lever under helt andra förhållanden har det här i världen. Vi pratade länge och väl om konsekvenser och varför världen ser ut som den gör och Ella lyssnade med vidöppna öron. Olikheterna var lika enorma som vikten av att förstå och acceptera.
Dessa minuter var värda hela resan…
Följ länken så finns några bilder att beskåda.
20 bilder från Kambodja…

Årets 2007...

…och vad tycker du då???

• Årets låt:
- the Second Waltz - Mikael Herrström, från den underbara skivan med samma namn…
• Årets skiva:
- Sällskapet – sällskapet, helt överlägsen i år…
• Årets tv:
- leende guldbruna ögon, en DVD landade i Singapore med en välspelad, välproducerad och kul SVT-serie…
• Årets musikvideos…
– The Hives – tick tick booom (http://www.youtube.com/watch?v=TqkJ30Kh7ZM)
• Årets radio:
- Sverige Radios webradio – helt överlägsen…
• Årets fiction:
- Hotell Erfarenheten, Claes Hylinger i högform delar med sig av erfarenheter på hans eget personliga sätt
• Årets film:
- "Lust, Caution”, även om vi fick se en klippt version i Singapore så var det magiska filmrutor levererade av mäster Ang Lee
• Årets uttryck:
- …at the end of the day…, it is all about…, internt på AZ Asia Pacific
• Årets mest mångfacetterade:
- Singapore är på ett sätt mångfacetterat, men samtidigt väldigt enfaldigt
• Årets netsite:
- http://www.facebook.com - fördjupar trenden, ”make yourself heard, or at least seen…”
• Årets lunch-hak:
- Bombay Café – världens godaste vegobuffé
• Årets bar:
- Club Romeo – hmmm, Orchard Tower
• Årets deli:
- Cedele’s, magiska Bap-bread med Triple Blue ost och skön hälsodryck till
• Årets kaffe:
- Kopi Luwak – genom ett djur!!!…
• Årets lunch:
- Banditgryta i Lijiang, extremt gott…
• Årets läkemedel:
- Cataflam, anti-inflammatoriskt och ges till allt i av alla läkare i Singapore…
• Årets land:
- Kina, så stort, så olika, så mycket, så fantastiskt, så smutsigt, så konstigt – när jag tror jag börjar fatta, förstår jag snart att jag inget förstår…
• Årets sprit:
- Jean Grosperrin, Cognac Fine Bois 1966,
cette bouteille porte le No 00012
• Årets röda:
- Chateau Figeac 1999 – aaaaahhhhh såå smaskigt…
• Årets vita:
- Alfred Gratien Cuvée Prestige Brut, vitt vin med bubblor…
• Årets majonnäs:
- QP, japanerna lyfter majonnäsen till en ny nivå…
• Årets innovation:
- iPhone, nu vill jag också ha en…
• Årets färg:
- rosa, alltid – och 2007 med lite små blommor…
• Årets väska:
- Bottega Veneta – grymt läcker och den bars upp av Ali som den skulle…
• Årets lyssning:
- Visorna, Nina Ramsby & Martin Hederos skapar magi i vårt vardagsrum…
• Årets naturkatastrof:
- Jordbävningarna i Indonesien… speciellt den 5 mars när jag höll en föreläsning för 200 pers så att jorden skakade och kristallkronorna på Hotell Conrad i Singapore svingade i takt…
• Årets ort/stad:
- Ho Chi Minh City – det är nåt visst med den staden…
• Årets resa, privat:
- familjehelg i Bangkok – det är nåt visst med att susa ner för gatorna i en tuk-tuk och hålla sin älskade i handen i den ljumma natten …
Årets resa, jobb:
- Filippinerna, bodde på hotell Peninsula som 10 dagar innan ockuperats av en gerillagrupp som försökte kuppa landet – skotthål i väggarna och en säkerhet som var minituiös…
• Årets miss:
- Hoang Thuy Linh, i dubbel bemärkelse, västvärldens dekadens har kommit till Vietnam…
• Årets mest oväntade:
- vi bor i singapore – där inget oväntat händer!!!
• Årets mest väntade:
- Sale in Singapore
• Årets kvinna:
- Kaimei, wo ai ni…
• Årets man:
- Andreas Larsson, går från klarhet till klarhet – vann i år igen och skriver avspända texter om världens mest spännande ämne…
• Årets klädesplagg:
- Business casual leisure, vad det nu betyder att man ska ha på sig…
• Årets sporthändelse-pos:
- Svennis höst i Manchester City – lite kul att han får knäppa dem på näsan…
• Årets sporthändelse-neg:
Bajen tog inte SM-guld i fotboll…
• Årets mest överskattade:
- attraktioner i singapore…
• Årets mest underskattade:
- Britney…
• Årets hädangång:
- Ingmar Bergman, väldigt stort till och med i lilla Singapore,
• Årets comeback:
- Eva Nazemson, kräktes i TV, försvann i 10 sekunder ...och kom sedan tillbaka och fortsatte programmet som om inget hänt…
• Årets tv-reklam:
- Saab, release me!!!
• Årets statsman/politiker:
- Chee Soon Juan – oförtrutet kämpar han vidare…
• Årets alltid:
- Hubba Bubba med Körsbärssmak - i ett land utan tuggummi…